Trattkantarell

Så känner du igen trattkantarellen

Trattkantarellen har en tunn hatt som är navlad eller trattformad. Ovansidan är gulbrun till brunsvart. Under hatten sitter gula till gråa åsar som grenar sig och löper ner på foten. Det är åsar, inte riktiga skivor.

Foten är ihålig och brungul till gul. Den ihåliga foten skiljer trattkantarellen från den vanliga kantarellen, som har kompakt fot. Trots namnet är trattkantarellen ingen äkta kantarell. Den hör till ett nära släkt som har ihålig fot.

Svampen kan bli upp till 12 cm hög och 5 cm bred.

Den farliga förväxlingen

Trattkantarell har förväxlats med toppig giftspindling. Den är dödligt giftig. Enligt Wikipedia är förväxlingen mellan trattkantarell och toppig giftspindling ofta de värsta fallen av svampförgiftning i Sverige. Svamparna ser klart olika ut, men de växer i liknande miljö. Förväxlingen sker genom slarv, till exempel när man plockar snabbt i en stor grupp.

Giftet orellanin skadar njurarna. Symtomen kommer sent, i regel efter 2-7 dygn, och kan ge bestående njurskador. Kontrollera åsarna och den ihåliga foten på varje svamp innan den hamnar i korgen. Plocka aldrig en svamp du inte är helt säker på.

Var och när växer den?

Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige. Den är mer sällsynt i norra Sverige och i sura områden. Svampen lever i samspel med skogsträd, så kallad mykorrhiza. Enligt Svampguiden växer den i mossig barrskog med tall och gran, och i södra Sverige även i bokskog.

Säsongen är augusti till november. De flesta fynden i Sverige görs i september och oktober.

Plocka och ta hand om

Borsta bort barr och jord redan i skogen. Hantera svamparna varsamt. Trattkantarellen kan bilda svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.

Trattkantarell går mycket bra att torka. Rätt förvarad håller den torkade svampen i flera år, och många tycker att smaken blir bättre.