Karljohan

Så känner du igen karljohan

Karljohan är en sopp. Det betyder att den har rör i stället för skivor på hattens undersida. Rören är vita hos unga svampar och blir gulgröna när svampen blir äldre.

Hatten blir 10-25 cm och går i olika nyanser av brunt. Precis under hatthuden är köttet lite rödaktigt. Resten av köttet är vitt. Doften och smaken påminner om hasselnöt.

Foten har ett vitt ådernät. Formen varierar mycket. Vissa svampar blir långa och slanka eller krokiga, andra knubbigt runda. Foten är oftast kraftigare än hos strävsopparna.

Svampen heter också stensopp. Namnet karljohan kommer från kung Karl XIV Johan, som tog med sig den franska matkulturen till Sverige.

Var och när växer den?

Karljohan växer i både löv- och barrskog. Den lever i samspel med träd, så kallad mykorrhiza, och är beroende av sina värdträd. Den kommer talrikt särskilt efter varma somrar. Vissa år finns den i stora mängder. De kallas karljohanår.

Säsongen är juli till oktober. De flesta fynden i Sverige görs i september.

Plocka och ta hand om

Karljohan äts gärna av larver, sniglar, möss och ekorrar. Rensa svampen noga. Unga svampar är oftast i bäst skick och fria från larver.

Skala gärna den jordiga nedre delen av foten i stället för att skära av den rakt. Då går mindre svampkött förlorat.

Se upp för gul svampsnylting. Det är en parasitsvamp som kan angripa karljohan och indirekt ge illamående. Angripna svampar kroknar och täcks av ett vitt, mögelliknande ludd. De går inte att äta. Ett milt angrepp syns ibland som gula partier vid fotens bas. Den delen kan skäras bort.

Karljohan har stark smak och arom och passar bra att torka.