Lömsk flugsvamp

Så känner du igen lömsk flugsvamp

Lömsk flugsvamp hör till släktet flugsvampar. Den anses vara en av världens giftigaste svampar.

Hatten är vanligtvis grönaktig med mörkare trådar. Färgen varierar dock mycket. Det finns ljusare, nästan helt vita exemplar. Lita därför inte på färgen.

Titta i stället under hatten och på foten:

• Vita skivor. Skivorna är vita och sporpulvret är vitt.
• Ring. Foten har en högt placerad ring. Ringen kan delvis saknas.
• Slida vid basen. Nertill är foten förstorad och omsluten av en slida.
• Band på foten. Foten har mörka, oregelbundet formade band. Svampguiden beskriver dem som en grönaktig vattring.

Enligt Svampguiden kan hattens färg gå från vitgul till gulgrön eller gråbrun. Ringen är tunn och grönaktig och försvinner lätt. Slidan vid basen är stor, säckliknande och vit, men grönaktig på insidan. Unga svampar luktar svagt. Äldre svampar får en sötaktig, frän och obehaglig lukt.

Giftet och symtomen

Giftinformationscentralen klassar lömsk flugsvamp som mycket giftig. Den innehåller amatoxin, ett gift som skadar lever och tarmslemhinna.

Symtomen kommer först efter 8-24 timmar. Man insjuknar med intensiva vattentunna diarréer och kräkningar. Efter ytterligare någon dag ses leverpåverkan. Förgiftningen kan vara livshotande.

Enligt Wikipedia kan det redan vara för sent att behandla när symtomen kommer. Vänta därför inte på symtom. Har någon ätit mer än en smakbit, eller kan svampen ha ätits som måltid: ring genast Giftinformation. Spara svampen så att den kan identifieras.

Förväxling med grönkremla

Lömsk flugsvamp kan lätt förväxlas med den ätliga grönkremlan. Uppifrån sett kan de två vara väldigt lika. Titta därför alltid på undersidan och foten. Lömsk flugsvamp har vita skivor, ring och en slida runt den förstorade fotbasen. Grönkremlan saknar både ring och säckliknande slida vid fotbasen. Ringen kan delvis saknas, så kontrollera alla kännetecken.

Är du det minsta osäker: låt svampen stå kvar.

Var och när växer den?

Lömsk flugsvamp växer främst under ekar, bokar och hassel. I Sverige har den en sydlig utbredning upp till Mälardalen. Enligt Svampguiden växer den på mullrik jord i lövskog, parker och hagmarker.

Säsongen är augusti till oktober. De flesta fynden i Sverige görs i september.

Arten finns främst i Europa, men numera även i bland annat Nordamerika, Sydamerika, Asien, Afrika och sydöstra Australien.