Blåbär

Så känner du igen blåbär

Blåbär växer på ett lågt ris, oftast runt 30 cm högt. Stjälken är hård och vedartad och grenarna är gröna och kantiga. Bladen är spetsiga och gröna på undersidan. Riset fäller löven på hösten.

Bären har en tunn vaxhinna som ger dem en matt, ljusblå färg. Hinnan skyddar mot fukt och uttorkning. Inuti är fruktköttet saftigt och mörkt vinrött, och saften färgar violett. Smaken är söt med lite syra.

Ibland hittar du blanka, svartblå bär. De saknar vaxhinnan och kallades förr skomakarbär. Man trodde att de var oätliga, men de är lika bra som vanliga blåbär. Mycket sällan finns också vita blåbär.

Var och när växer de?

Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige. Riset täcker ungefär 11 % av landets skogsmark. Det trivs bäst i barrskog och är en typisk skuggväxt. På torrare mark blir riset lägre och bären torrare och mindre goda.

Riset blommar i maj och juni. Bären mognar i juli i södra Sverige och i augusti längre norrut. På småländska höglandet mognar de några veckor senare än i resten av Götaland.

Blåbär är viktiga för djuren i skogen. Älg och rådjur betar riset, och fåglar och björn äter bären.

Plocka

Allemansrätten tillåter att du plockar vilda bär i skogen. Leta i skuggig barrskog med mycket ris.

Lär dig skilja blåbär från odon och kråkbär. Odon har trubbiga blad, gråbruna grenar och bär med färglös saft. Kråkbär har barrliknande blad. Båda är ätliga, men getrams har giftiga bär. Ät aldrig ett bär du inte är säker på.

Färska blåbär håller inte länge. Ät dem snart. Bladen går också att plocka och torka till te, helst på våren.