Storskarv

Kännetecken

Storskarven är en stor, ganska långhalsad fågel. Den vuxna fågeln är svart med blåaktig glans. Näbben är lång och grå, gul vid roten, och överdelen slutar i en krok. Under näbben sitter ett litet fjäderlöst hudparti som oftast är gulaktigt. I häckningsdräkt har den en vit fläck på strupen, vitgrå nacke, långa nackfjädrar och en vit fläck på låret. Unga skarvar är brunsvarta med vitt bröst.

Benen är korta och sitter långt bak, och alla fyra tårna har simhud. Skarven sitter ganska upprätt och stöttar sig på den styva stjärten. Den rör sig dåligt på marken och är ingen skicklig flygare, men den simmar och dyker mycket bra.

Skarvens yttre fjädrar tar in vatten. Det gör den tyngre och hjälper den att dyka. Efteråt sätter den sig med utbredda vingar för att torka.

Hur stor blir skarven?

En vuxen storskarv är 80-95 cm lång, har ett vingspann på 130-160 cm och väger ungefär 2,5 kilo. Hanen är något större än honan.

Läte

Storskarven är en tyst fågel. Bara när den häckar i sina kolonier hörs olika gutturala läten.

Var finns den?

I Sverige häckar framför allt underarten mellanskarv (P. c. sinensis). Den finns längs västkusten, sydkusten, östkusten och Norrlandskusten, och i inlandet vid sjöar och våtmarker. Många svenska skarvar flyttar söderut till Medelhavet på vintern, men allt fler övervintrar i södra Sverige. Den andra underarten, P. c. carbo, kommer hit som vintergäst från Norge och nordvästra Ryssland och stannar till mars-april.

Skarven utrotades i Sverige i slutet av 1800-talet. Kring 1940-talet kom den tillbaka, och på 1990-talet ökade den mycket snabbt. Kring 2006-2009 häckade ungefär 44 000 par per år i Sverige, och 2012 var siffran 40 000. Storskarven är skyddad av EU:s fågeldirektiv.

Vad äter skarven?

Skarven äter nästan bara fisk. En vuxen fågel behöver cirka 350-500 gram fisk per dygn. Studier av svenska skarvar visar att de främst äter tånglake, abborre, mört och rötsimpa. Ibland tar den också kräftdjur, groddjur, blötdjur och fågelungar.

Den fångar fisken nära botten, oftast på grunt vatten, och dyker som djupast 10-12 meter. Under vattnet ser den inte särskilt bra och kan bara urskilja ett byte på mindre än en meters håll. I stället hugger den snabbt med den långa halsen. Skarven flyger ofta långt för att fiska och fiskar gärna i flock.

Spillning

Skarvens spillning innehåller mycket frätande ammoniak. Därför dör träd och växter runt kolonierna, och en skarvö känns igen på döda träd med stora svarta fåglar i. Om skarvarna flyttar omvandlas ammoniaken till bland annat nitrat, som gödslar marken, och ön grönskar ganska snart igen.

Fortplantning

Storskarven häckar i kolonier, ofta tillsammans med andra fåglar. En koloni har oftast 10-500 par, ibland upp mot 1 000. Boet byggs av tång och pinnar på klippavsatser eller i träd. Honan lägger i genomsnitt 4-5 vitaktiga ägg, men 2-6 förekommer. Båda föräldrarna ruvar i 27-31 dagar och tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter ytterligare ungefär 50 dagar. I genomsnitt blir två ungar per par och häckning vuxna. Havsörnen är en naturlig fiende och tar på vissa håll många skarvungar.

Jakt

Storskarv har ingen allmän jakttid i Sverige. Den finns inte med i jaktförordningens bilaga 1.

Däremot får jakträttshavaren bedriva skyddsjakt på storskarv för att förebygga skada, enligt jaktförordningen 26 § och bilaga 4, punkt 19. Jakten får aldrig ske närmare än 300 meter från en boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse. I den lydelse som gäller till och med den 30 juni 2027 är skyddsjakt tillåten:

• vid fasta och rörliga fiskeredskap (inte handredskap) och inom 300 meter från dem, den 1 augusti till den 28 (29) februari
• vid fiskodlingar och utsättningsplatser för fisk (sju dygn före och sju dygn efter utsättningen) och inom 300 meter från dem, hela året
• i fredningsområden för fisk, den 1 augusti till den 28 (29) februari

Storskarv som uppträder vid flygplatser får också jagas av hänsyn till flygsäkerheten, enligt bilaga 4, punkt 5.

Den 1 juli 2027 ändras villkoren. Bland annat räknas avståndet då från aktiv häckningsplats för skarv, och skyddsjakten vid fiskeredskap pågår till den 15 april. Läs mer om reformen i nya jakttider 2027. Kontrollera alltid aktuella regler hos länsstyrelsen innan du jagar.