Råka

Kännetecken

Råkan är svart med blå och lila glans, särskilt på huvudet och halsen. Näbben är lång, spetsig, lite nedåtböjd och smalare än kråkans. Vuxna råkor saknar fjädrar vid näsborrarna, och näbbroten är naken och blekt gulvit. Det syns från fågelns andra vår. Unga råkor är mycket lika svartkråkan men känns igen på den dolkformade näbben. Hane och hona ser likadana ut.

I flykten har råkan lite längre handpennor än kråkan, och vingslagen är något snabbare. På marken går eller hoppar den bestämt framåt.

Hur stor blir råkan?

Råkan är bara lite mindre än en kråka. Den är 41-49 cm lång och har ett vingspann på 81-94 cm. Den kan bli upp till 20 år gammal.

Läte

Råkan är social och mycket pratsam. Lätena är delvis svåra att skilja från kråkans. Vanligast är ett “kah” eller “krah”, som kan låta ganska olika. Paren använder det när de hälsar på varandra. När råkan är aggressiv blir lätet längre och högre, ungefär “krääääh”. På våren hörs också ett lätt, kuttrande pladder mellan kraxen. Ungarna i boet piper högt och ropar senare ett genomträngande “rrrah”. En stor koloni kan låta mycket.

Var finns den?

I Sverige häckar råkan allmänt i Skåne, på Öland och Gotland, och på några enstaka platser längre norrut, till exempel i Vadstena och Uppsala. Ungefär 90 procent av Sveriges råkor finns i Skåne, där den är den vanligaste kråkfågeln. Sveriges största koloni ligger i parken Karlslund i Landskrona, med omkring 40 000 par på knappt en kvadratkilometer. Även Skurup har en stor koloni.

Råkan trivs i öppen odlingsbygd med trädrader och dungar, och ofta nära människor. I Skåne är den stannfågel, men på hösten samlas den i stora flockar.

Vad äter råkan?

Råkan är allätare. Ungefär tre femtedelar av födan är växter, mest frön och spannmål, men också nötter, ekollon, bokollon, körsbär, plommon och vilda bär. Djurföda föredrar den: daggmask, harkrankar, skalbaggar och deras larver, snäckor, och däggdjur som fältsorkar, näbbmöss och jordsorkar. På vintern äter den lite as, men mycket mindre än kråkan. Den letar mat i flock på öppna fält och använder den spetsiga näbben för att gräva, hacka och peta i marken.

Fortplantning

Råkan häckar alltid i koloni. Bobygget börjar i början av mars. Både hanen och honan bygger, högt upp i träd i alléer, parker eller skogsdungar. Boet byggs av grenar och kvistar och fodras med strån, mossa och hår. Samma bo kan användas i flera år.

Äggen läggs oftast mellan 1 och 15 april. Honan lägger 4-5 grågröna, tätt prickiga ägg och ruvar dem ensam i 16-19 dygn. Under tiden matar hanen henne. Ungarna matas med uppstötta daggmaskar och insektslarver och blir flygfärdiga efter 29-33 dygn, men föräldrarna fortsätter mata dem länge. Oftast blir det bara en kull per år.

Jakt

Råka har allmän jakttid bara i Skåne och Hallands län. Se jakttid för råka för datum.

Jakträttshavaren får också jaga råka för att förebygga skada, till exempel på mark med jordbruksgrödor där råkorna skadar grödan, eller i en anläggning. Det gäller hela året och hela landet enligt jaktförordningens bilaga 4, punkt 2.