Viltart
Nötskrika
Garrulus glandarius

Foto: Luc Viatour, CC BY-SA 3.0
Kort svar
Sveriges talrikaste kråkfågel. Rödgrå kropp, blårandiga vingtäckare och ett hest, skränande varningsläte som hörs långt i skogen. Vikt: ca 170 g. Jakttid (exempel): 21 augusti till 10 mars.
Kännetecken
Nötskrikan är lätt att känna igen. Kroppen är rödgrå eller beigeröd. Pannan och strupen är vitaktiga, hjässan har svarta fläckar och på sidan av huvudet har den ett svart mustaschstreck. Gumpen är vit. Vingarna är svarta ytterst med en stor vit fläck, och de större vingtäckarna är azurblå med svarta tvärstreck. Stjärten är svart. Näbben är kort och kraftig, och på huvudet har den en tofs.
När den sitter syns mest den rödgrå kroppen. I flykten syns de svartvita vingarna och stjärten med inslag av ljusblått. Den flyger tyst och rör sig lätt mellan träden. På marken hoppar den och rör sig mer klumpigt.
Hur stor blir nötskrikan?
Nötskrikan är 32-37 cm lång och har ett vingspann på 54-58 cm. Den väger ungefär 170 gram.
Läte
Det lätet de flesta känner igen är ett högt, hest skrän, ungefär “räk, räk”. Det är främst ett varningsläte men används ibland som lockläte, och det hörs långt. Nötskrikan har också ett jamande läte som liknar ormvråkens, och den kan härma andra fåglar, särskilt duvhök. På vårvintern sjunger den lågt med en djup, visslande klang.
Var finns den?
Nötskrikan häckar allmänt i södra och mellersta Sverige och upp till mellersta Norrland. Den är Sveriges talrikaste kråkfågel. Mest är den stannfågel, men vissa år syns stora mängder flyttande nötskrikor längs Norrlandskusten. Arten är inte hotad.
Vad äter nötskrikan?
Födan är mycket varierad. Nötskrikan äter många sorters frukt, insekter, kräldjur, fågelägg och fågelungar och mindre däggdjur. På hösten hamstrar den mat som den lever av på vintern. I södra Sverige är det främst ekollon och nötter. Norr om ekens utbredning hamstrar den bland annat spillsäd, frön, frukt och talg.
Fortplantning
Under häckningen lever nötskrikan i par. Boet byggs i ett träd, ofta en gran, 2-10 meter över marken. Det består av grenar och strån och fodras med rötter och mossa. Honan lägger 5-8 ljust grågröna ägg med bruna fläckar. Äggen kläcks efter 16-19 dagar. Ungarna stannar i boet i 19-20 dagar, och båda föräldrarna matar dem länge, även när de blivit ganska stora. Nötskrikan lägger bara en kull om året.
Jakt
Nötskrika har allmän jakttid i hela landet. Se jakttid för nötskrika för aktuella datum.
Jakttid för nötskrika
| Område | Från | Till | Gäller |
|---|---|---|---|
| Hela landet | 21 augusti | 10 mars |
Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693. Senast kontrollerad 2026-10-26. Jakttiderna kan ändras och skilja sig lokalt, så kontrollera alltid hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Se jakttiden per län och alla jakttider.
Vanliga frågor om nötskrika
Hur låter en nötskrika?
Vanligast är ett högt, hest och skränande läte som brukar återges som räk, räk. Det används mest som varning. Nötskrikan kan också härma andra fåglar, särskilt duvhök.
Hur stor är en nötskrika?
Den är 32-37 cm lång med ett vingspann på 54-58 cm. Den väger ungefär 170 gram.
Vad äter nötskrikan?
Den äter frukt, insekter, kräldjur, fågelägg, fågelungar och mindre däggdjur. På hösten hamstrar den ekollon och nötter som den lever av på vintern.
Får man jaga nötskrika?
Ja. Nötskrika har allmän jakttid i hela landet enligt jaktförordningen.
Publicerad: 26 oktober 2026
Källor
- Wikipedia: Nötskrika · kontrollerad 26 oktober 2026
- Jaktförordningen (1987:905), bilaga 1 · kontrollerad 26 oktober 2026


