Kråka

Kännetecken

Kråkan har svart näbb och svarta ben. I norra och östra Europa är den svart på huvud, haka, övre delen av bröstet, vingpennorna och stjärten, och i övrigt askgrå. I västra Europa är kråkorna helsvarta. Hanen är något större än honan, men annars ser könen likadana ut. Kråkan går vaggande och flyger kraftfullt och långsamt, oftast ganska rakt.

Tidigare räknades gråkråka och svartkråka ibland som två arter. Sedan juni 2025 räknar BirdLife Sverige dem som en och samma art.

Var finns den?

Kråkan är vanlig i Sverige och häckar i hela landet. Den håller gärna till i skogsdungar, men också i parker och trädgårdar nära människor. Fåglar som häckar i norr flyttar, medan sydligare fåglar är stannfåglar.

Kråkan sattes som nära hotad på den svenska rödlistan 2020, efter en minskning. Beståndet har sedan stabiliserats, och 2025 bedömdes den åter som livskraftig.

Föda och levnadssätt

Kråkan är allätare. Den äter döda djur, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, säd, småfåglar, små däggdjur, fisk och fågelägg.

Kråkan är social, vaksam och lär sig snabbt. Den söker mat på förmiddagen, vilar mitt på dagen och letar mat igen på eftermiddagen. På kvällen samlas kråkorna och sover tillsammans i en lund eller skog. Kråkor mobbar gärna rovfåglar och förföljer dem med höga skrik.

Fortplantning

Under häckningen lever kråkorna i par, resten av året ofta i flock. Boet byggs i höga träd i slutet av mars eller början av april. Gamla bon lagas ofta och används igen. Honan lägger tre till sex gröngrå, fläckiga ägg och ruvar ensam. Efter kläckningen tar båda föräldrarna hand om ungarna.

Jakt

Kråka har allmän jakttid, med olika datum i norra och södra Sverige. Kråka, kaja och skata har samma jakttid.