Kaja

Kännetecken

Kajan är en liten kråkfågel. Hjässan är blåsvart, ryggen svart och undersidan mörkgrå. Vingarna och stjärten är glänsande svarta. Nacken och halsens sidor är grå. Näbben är kort och kraftig. Det tydligaste kännetecknet är ögat: vuxna kajor har en ljust blågrå iris, medan unga fåglar har bruna ögon. Hane och hona ser likadana ut.

Kajor som häckar i Skandinavien har ljusgrå nacke och ibland ett ljust band runt halsen. Kajor från Västeuropa är mörkare, och kajor från öster har ett tydligare vitt halsband.

Hur stor blir kajan?

Kajan är 34-39 cm lång och har ett vingspann på 64-73 cm. Den väger ungefär 240 gram. Den är alltså tydligt mindre än både kråka och råka.

Läte

Lockropet är ett metalliskt “jack”. Ordet kaja kommer av lätet, precis som korp och kråka. Kajor är mycket pratsamma, särskilt i flock, och kan dra omkring och skräna. Ibland låter de klagande.

Var finns den?

Kajan finns i södra och mellersta Sverige och längs Norrlandskusten upp till Norrbotten, lokalt även i Norrlands inland. En del kajor stannar i Sverige på vintern, andra flyttar söderut och kommer tillbaka redan i mars-april. Den trivs i glesa löv- och blandskogar med gamla, ihåliga träd, men också i städer och kring gårdar. På vintern samlas stora flockar i städerna.

Det svenska beståndet uppskattades 2018 till 199 000 par och ökar. Arten bedöms som livskraftig.

Vad äter kajan?

Kajan är allätare och tar det som finns för tillfället. Mest äter den små ryggradslösa djur som den hittar på marken: skalbaggar som ollonborrar, flugor, fjärilar, sniglar och spindlar. Den äter också små gnagare, fågelägg och döda djur, till exempel trafikdödade. Bland växterna äter den säd, ogräsfrön, fläderbär, ekollon och frukt. Kajan söker mat på öppen mark, i träd, på soptippar och på gator, helst tidigt på morgonen. Ibland rider den på ryggen av får och plockar fästingar.

Fortplantning

Kajor häckar ofta i kolonier. Boet byggs i en hålighet, till exempel ett gammalt hackspettshål, en skorsten, en klippskreva eller ett övergivet hus. Det består av kvistar och gräs och fodras med strån, hår och ull. Ibland proppar kajorna igen skorstenar med pinnar.

Äggen läggs i april-maj. Honan lägger fyra till sju blekt blågröna ägg med mörka fläckar och ruvar dem i 17-18 dagar. Båda föräldrarna matar ungarna med uppstött föda, och efter ungefär en månad är ungarna flygfärdiga. På hösten samlas kajor i flockar, ofta tillsammans med råkor och kråkor.

Kajor blir könsmogna under sitt andra levnadsår. Par som har varit tillsammans mer än ett halvår håller nästan alltid ihop resten av livet.

Jakt

Kaja har allmän jakttid i hela landet, samma som kråka och skata. Datumen skiljer sig mellan de fyra nordligaste länen och övriga Sverige, se jakttid för kråka, kaja och skata.

Utanför jakttiden får jakträttshavaren också jaga kaja för att förebygga skada, till exempel på mark med jordbruksgrödor eller i en anläggning, och vid flygplatser av hänsyn till flygsäkerheten. Det står i jaktförordningens bilaga 4, punkt 2 och 5.