friluftsliv.guide

Viltart

Rödräv

Vulpes vulpes

Rödräv (Vulpes vulpes)

Foto: Peter Trimming, CC BY-SA 2.0

Kort svar

Ett av Sveriges vanligaste rovdjur. Rödbrun med vit buk och yvig svans med vit spets. Vikt: hane ca 8 kg, hona ca 6,5 kg. Jakttid (exempel): 1 augusti till 28 februari (29 vid skottår), med fler perioder nedan.

Vetenskapligt namn
Vulpes vulpes
Grupp
Rovdjur
Längd
Ca 75 cm, plus ca 40 cm svans
Mankhöjd
Ca 35-40 cm
Vikt
Hane ca 8 kg, hona ca 6,5 kg
Livslängd
Kan bli ca 10 år, men vilda rävar lever sällan längre än 4 år
Föda
Mest smågnagare, men också hare, fågel, ägg, rådjurskid, as, bär och avfall
Parning
Januari-mars
Ungar
Oftast 3-5 valpar, födda runt april

Kännetecken

Rödräven, eller bara räven, är långsmal med stora öron, spetsig nos och lång, yvig svans. Pälsen är oftast brunröd på ovansidan och vit till gråvit på undersidan. Färgen kan variera från gulrött till mörkt rödbrunt. Benens framsidor, tassarna och öronens baksidor är svarta. Svansen har oftast en vit spets. På hösten blir pälsen längre.

Hur stor blir räven?

Räven är ungefär 75 cm lång, plus en svans på cirka 40 cm. Mankhöjden är 35-40 cm. En vuxen hane väger omkring 8 kg och en hona cirka 6,5 kg. Enligt Jägareförbundet väger rävar oftast mellan 5 och 10 kg. Rävar i Norrland väger mindre än rävar i Mellansverige och söderut.

Enligt Jägareförbundet blir räven ungefär tio år i vilt tillstånd. De flesta dör tidigare: enligt Wikipedia lever vilda rävar sällan längre än fyra år, och dör av sjukdom, i trafiken eller vid jakt. I fångenskap kan de bli 14 år.

Var finns den?

Räven finns i hela landet och i alla miljöer, från kalfjället till parker och villaområden i städerna. Ingen vet exakt hur många rävar det finns. Före rävskabben fanns minst 150 000 rävar i Sverige, och ungefär lika många tros finnas nu.

Vad äter räven?

Räven är en opportunist och äter det den kommer över. Stapelfödan för vuxna rävar i stora delar av landet är smågnagare, främst åkersork. Den tar också harar, skogsfåglar, ägg, fisk, insekter och daggmask. På sommaren tar den rådjurskid, och under rätt snöförhållanden kan den ta vuxna rådjur. Den äter bär, frukt och säd, och kadaver, slaktrester och hushållsavfall. Den äter ogärna näbbmöss och mullvadar.

I Mellansverige och Norrland kan as och avfall vara viktig föda när det finns lite smågnagare. Räven jagar mest på natten. När den jagar smågnagare hoppar den upp i luften och dyker ner på bytet, efter att ha hört var det är.

Spår och spillning

Rävens spårstämpel är vanligen 5-6,5 cm lång. Den kan likna ett hundspår, men är mer luftig, med stora mellanrum mellan trampdynorna. I trav är steglängden oftast 60-90 cm. Räven travar i ett ringlande spår, medan hundar oftare växlar över till galopp. I lös snö spretar räven med tårna, och då kan spåret se lika stort ut som ett lodjursspår.

Spillningen är en del av revirmarkeringen. Räven lägger den öppet och gärna högt i terrängen. Den är ofta en mörk korv med en spets i ena änden, men utseendet beror på vad räven har ätit. Har den ätit ben blir spillningen ljus.

Räven bor periodvis i gryt, mest under parningstiden och när valparna växer upp. Grävling använder ofta samma gryt. Runda liggplatser ovanpå grytet tyder på räv, medan latriner utanför tyder på grävling.

Läte

Räven har många läten, enligt Wikipedia upp till 28 olika. Det vanligaste är ett hest, skrikande skall som kan höras hela året, ibland avslutat med ett längre tjut. Räven har också ett mer ylande läte, morrar och kan fräsa. Läten och spår syns och hörs mest under parningstiden, ungefär januari till mars.

Fortplantning och valpar

Rävarna parar sig ungefär i januari till mars. Cirka 52 dygn senare, runt april, föder honan sina ungar i grytet. Ungarna kallas valpar. Honan får oftast 3-5 valpar, i sällsynta fall bara en eller upp till tretton. Enligt Jägareförbundet är medeltalet fyra till fem.

Valparna väger 80-160 gram och är blinda när de föds. De öppnar ögonen efter 12-14 dagar och lämnar grytet för korta turer efter ungefär en månad. Hanen hjälper till att skaffa mat. Efter fyra månader klarar sig valparna själva, och de blir könsmogna vid tio månaders ålder. I goda marker kan räven leva i familjegrupper med extra honor, ofta parets egna döttrar, som hjälper till med valparna.

Rävskabb

Rävskabb är en sjukdom som orsakas av ett kvalster som lever i huden. Den ger pälsförlust, infektioner och uttorkning. Skabben kom till Sverige på 1970-talet och spreds från norr till söder. Rävstammen minskade till ungefär hälften. Störst effekt fick sjukdomen på de täta stammarna i södra Sverige.

I dag har rävstammen återhämtat sig, även om skabben finns kvar. Rävarna verkar inte längre reagera lika starkt på den. När rävarna blev färre ökade antalet skogshöns, harar och rådjur kraftigt. Även lodjur dör ibland av skabb. En rävsjukdom som ibland förväxlas med skabb är ullrävssjuka, där räven saknar delar av täckhåren. Den är troligen ärftlig.

Jakt

Rävens jakttid börjar i augusti och slutar senare ju längre norrut man kommer, så att honor som tar hand om valpar inte jagas. Se jakttid för rödräv. Räv jagas med drivande hundar som hamiltonstövare, smålandsstövare, schillerstövare och drever, med grythund, på åtel, med lockjakt eller med fällor. Jakt på räv kan hjälpa andra arter, eftersom räven tar mycket småvilt.

Jakttid för rödräv

OmrådeFrånTillGäller
Blekinge, Skåne och Hallands län1 augusti28 februari (29 vid skottår)Skyddsjakt kan vara tillåten utanför jakttiden, se jaktförordningen bilaga 4.
Värmlands, Örebro och Gävleborgs län samt Dalarnas län utom Älvdalens kommun1 augusti31 marsSkyddsjakt kan vara tillåten utanför jakttiden, se jaktförordningen bilaga 4.
Dalarnas län: Älvdalens kommun, samt Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län1 augusti15 aprilSkyddsjakt kan vara tillåten utanför jakttiden, se jaktförordningen bilaga 4.
Övriga delar av landet1 augusti15 marsSkyddsjakt kan vara tillåten utanför jakttiden, se jaktförordningen bilaga 4.

Källa: Jaktförordningen (1987:905) bilaga 1, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693. Senast kontrollerad 2026-10-10. Jakttiderna kan ändras och skilja sig lokalt, så kontrollera alltid hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Se jakttiden per län och alla jakttider.

Vanliga frågor om rödräv

Vad äter räven?

Räven äter det den kommer över. Stapelfödan är smågnagare, främst åkersork, men den tar också harar, fåglar, ägg, rådjurskid, insekter, bär, kadaver och avfall.

Hur låter en räv?

Det vanligaste lätet är ett hest, skrikande skall som kan höras hela året. Räven har också ett mer ylande läte, morrar och kan fräsa.

Vad är rävskabb?

Rävskabb är en sjukdom som orsakas av ett kvalster. Den ger pälsförlust, infektioner och uttorkning. På 1970- och 80-talet minskade rävstammen till ungefär hälften av skabben.

Hur stora är rävens spår?

Rävens spårstämpel är vanligen 5-6,5 cm lång, med stora mellanrum mellan trampdynorna. I trav är steglängden oftast 60-90 cm.

Hur gammal blir en räv?

Enligt Jägareförbundet blir räven ungefär tio år i vilt tillstånd. De flesta dör tidigare, och vilda rävar lever sällan längre än fyra år.

Senast uppdaterad: 26 oktober 2026

Källor

← Alla viltarter