Järpe

Kännetecken

Järpen är grå ovanpå med inslag av rödbrunt och svartaktiga tvärstreck. Undersidan är spräcklig i brunt, svart och vitt. Stjärten är grå med ett brett svart band innanför den ljusa spetsen. Hanen har svart strupe med vit kant, ett fint rött streck över ögat och en tydlig tofs. Honan har ljusare strupe och nästan ingen tofs. Sången är en hög vissling, ungefär lika ljus som kungsfågelns.

Var finns den?

Järpen finns från Småland upp till Lappland, men inte i fjällen. Den är vanligast i Norrlands skogar. Två underarter häckar i Sverige, en i söder och en i norr. Järpen lever i sluten barrskog, främst granskog med inslag av björk och al. Den trivs där det finns kärr och bäckar och tät undervegetation. I södra Sverige har beståndet minskat kraftigt under 2000-talet.

Föda och levnadssätt

Järpen äter frön, bär, knoppar och späda blad. Den äter också insekter, larver och maskar. Ungarna matas mest med insekter. På vintern är björkknopp den viktigaste födan.

Järpen är mycket stationär och slår sig inte ihop i flockar. Den håller sig mycket på marken. Vid fara flyger den upp med bullriga vingslag och sätter sig i ett träd.

Fortplantning

Järpen är monogam. Redan på hösten delar fåglarna upp sig i par. Parningstiden börjar i april. Honan lägger 8 till 12 brungula ägg med bruna fläckar i ett enkelt bo på marken. Efter tre veckor kläcks ungarna. När ungarna kan flyga kommer hanen tillbaka, och familjen håller ihop till senhösten.

Jakt

Järpen jagas främst i norra Sverige. Den vanliga metoden är att locka fram fågeln med en pipa som härmar lätet, en så kallad järppipa. Konsten är att härma lätet rätt och att upptäcka fågeln innan den flyger. I Skåne och på Gotland är järpen fridlyst.