Fjällripa

Kännetecken

Fjällripan har stor, rund kropp och ganska litet huvud. Benen är fjäderklädda och ovanför ögat sitter en röd kam, som är störst hos tuppen under häckningen. Båda könen har svart stjärt året om.

På vintern är fjällripan helvit, utom stjärten. Under våren och sommaren är ovansidan gråbrunt spräcklig, medan vingarna och undersidan är vita. Riporna ruggar tre eller fyra gånger om året för att dräkten alltid ska passa in i miljön. Tuppen har året runt ett svart streck mellan den svarta näbben och ögat. Det syns tydligast i vinterdräkten.

Fjällripa eller dalripa?

Fjällripan är mycket lik dalripan. Skillnaderna:

• Fjällripan är mindre.
• Den är mer gråbrun än rödbrun på sommaren.
• Näbben är klenare.
• Tuppen har ett svart streck från näbben till ögat.
• Fjällripan lever högre upp och i kargare terräng.

Var finns den?

I Sverige häckar fjällripan från norra Dalarna till Torne lappmark. Den lever året runt i klippig terräng och på fjällhedar ovan trädgränsen, ofta på de högsta krönen. På vintern kan den röra sig ned mot fjällbjörkskogen. Beståndet i Sverige anses livskraftigt, men antalet varierar mellan åren beroende på föda, väder och rovdjur.

Fjällripan har få fiender i sin karga miljö, främst kungsörn och jaktfalk. Därför kan den vara förvånansvärt orädd. Hermelinen är den största faran för ägg och ungar.

Vad äter fjällripan?

Fjällripan äter främst knoppar av björk och pil, och hängen när de finns. Den tar också frön, löv, blommor och bär. Kycklingarna äter även insekter.

Läte

Fjällripan har flera dämpade, knarrande och snarkande läten som liknar varandra. Det latinska namnet muta betyder stum. Det syftar på tuppens enkla, kraxiga sång.

Fortplantning

Boet är en uppskrapad grop direkt på marken, ofta nära en sten eller buske. Enligt Wikipedia lägger honan i snitt 5-8 ägg, men kullar med 3-12 ägg förekommer. Jägareförbundet anger omkring 10 ägg i maj-juni. Honan ruvar i 21-23 dagar och tar sedan hand om ungarna själv. Dåligt väder kan slå ut hela kullar.

Jakt

Fjällripa och dalripa har samma jakttid, som varierar mellan länen. Se jakttiden för ripa per län.

Fjällripan jagas främst på vintern, ofta på skidor och med finkalibriga kulvapen. Ungefär 10 000 fjällripor skjuts varje år i Sverige. Norr om 58:e breddgraden får snaror användas vid jakt på dalripa och fjällripa, enligt jaktförordningen. Fjällripan har mindre betydelse för jakten än dalripan.