Knipa

Kännetecken

Knipan är en medelstor, kompakt dykand. Huvudet är stort och lite toppigt och sitter på en kort hals. Näbben är liten och trekantig, ögonen gula och vingarnas undersidor mörka.

Hanen i praktdräkt är svartvit med ett grönglänsande, nästan svart huvud. Mellan näbben och ögat sitter en stor vit fläck. Honan har grå kropp, vit buk, brunt huvud och en vit halsring som varierar. Hennes näbb är grå med gul och svart spets. Ungfåglarna liknar honan, men saknar halsringen och har mörkt öga.

I flykten har båda könen ett vitt fält på vingens inre del. Hanens vita fält går långt fram mot vingens framkant i alla dräkter. Flykten är snabb och vingarna arbetar febrilt.

Hur stor blir knipan?

Knipan är 40-48 cm lång, har ett vingspann på 62-77 cm och väger 500-1 300 gram.

Var finns den?

Knipan häckar i hela Sverige utom ovan trädgränsen i fjällen. Jägareförbundet kallar den vår mest välspridda and. I inlandet är den den vanligaste dykanden, men den finns också i skogsklädda skärgårdar längs kusterna. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 65 000 par. Knipan är inte rödlistad, men den minskar något.

Knipan klarar kyla, men flyttar till nordvästra Europa om vintern blir hård. På vintern ses den vid isfria sjöar, älvar och längs kusten. Den kommer tillbaka tidigt på våren, när isen går upp.

Vad äter knipan?

Knipan äter snäckor, musslor, kräftdjur, insekter och deras larver, små fiskar och växtdelar. Den dyker efter maten, ibland ned till åtta meters djup.

Läte

Det mest kända ljudet kommer från vingarna. När knipan flyger hörs ett visslande, vinande ljud, ungefär “hyhyhyhy”, på långt håll. Det är kraftigast hos hanen, särskilt på vintern och våren. Under spelet på våren kastar hanen huvudet bakåt mot ryggen och låter som när man drar ett finger längs en kam. Honan säger ett kort “grar” vid boet.

Fortplantning och ungar

Knipan häckar i hål i träd, naturliga eller gjorda av de större hackspettarna, eller i uppsatta holkar. Gärna vid en näringsfattig skogssjö. Många sätter upp holkar för knipan.

Honan lägger upp till 11 blågröna ägg i april-maj, direkt på golvet i bohålet. Hon ruvar i 27-32 dygn. Sedan hoppar ungarna ur boet. De kan flyga efter 4-5 veckor.

Jakt

Knipa har en egen allmän jakttid tillsammans med storskrake. Se jakttiden för knipa per län. Enligt jaktförordningen får knipa bara jagas från en timme före soluppgången till en timme efter solnedgången.

Knipan är relativt skygg och ligger ofta längre ut från stranden än andra dykänder. Vid sjöfågeljakt används ofta apporterande hundar, till exempel flatcoated retriever och labrador.