Grävlingjakt: Så jagar du grävling

Bästa jaktmetoden för grävling

Vilka metoder används för att jaga grävling? Det finns flera olika metoder som kan användas för att jaga grävling, och vilken metod du väljer beror på dina personliga preferenser och din erfarenhet som jägare. Här är några av de mest populära jaktteknikerna för grävling:

1. Lockjakt: Lockjakt på grävling innebär att du använder en lockpipa eller inspelade ljud för att imitera en grävlings ljud och locka till dig grävlingen. Detta kräver tålamod och kunskap om grävlings beteende.
2. Drevjakt: Vid denna jaktform används hundar för att spåra och driva grävlingen ut ur dess gömställe, medan jägaren väntar på pass. När grävlingen driver förbi, ges möjlighet att fälla den med ett skott. Det är viktigt att ha vältränade hundar och samarbete mellan jägare och hundar för att denna teknik ska vara framgångsrik.
3. Smygjakt: Smygjakt på grävling innebär att jägaren försiktigt närmar sig grävlingens gömstäl, som kan vara en håla, under en sten eller ett trädrötter. Detta kräver stor försiktighet och expertis för att undvika att avslöja sin närvaro för grävlingen.
4. Fällor: Fällor kan också användas för att fälla grävlingar, såsom snaror eller burfällor. Användning av fällor för att jaga grävlingar är dock reglerad och kräver särskilda tillstånd.

Jakttid grävling

När är bästa tiden att jaga grävling? Jakttiden för grävling varierar beroende på var du befinner dig, men vanligtvis är hösten och vintern de bästa tiderna för jakt på grävling. I Sverige är jakttiden för grävling mellan den 1 augusti och den 15 januari. Under denna period är grävlingar mer aktiva och söker efter föda inför vintern, vilket gör dem till attraktiva mål för jägare.

Skyddsjakt grävling: Vad är det och när är det tillåtet?

Skyddsjakt på grävling är tillåtet året runt, men kräver ett tillstånd från länsstyrelsen och kan endast utföras om det finns särskilda skäl. Exempel på situationer där skyddsjakt på grävling kan beviljas inkluderar om grävlingar orsakar skador på lantbruksmarker eller boskap, eller om de utgör en fara för människor.

§2. Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)

Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni.

Jakträttshavare får under samma tid bedriva jakt efter sådana djur samt korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås:

1. i en anläggning för att där förhindra skada eller annan olägenhet.
2. på mark med jordbruksgrödor eller som används till rkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada på grödor och odling.
3. om jakten sker på särskilt uppdrag av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

§8. Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)

Grävling som förekommer i vilthägn samt rödräv och grävling som förekommer tillfälligt på ö, holme eller skär, får jagas om det behövs med hänsyn till viltvården den 1 juli-30 juni.

§11. Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)

Årsunge av grävling får jagas om det behövs för att tillgodose lantbruket eller viltvården 1 juni-31 juli.

§Beträffande skyddsjakt (på enskilds initiativ)

Rödräv, grävling, hermelin, vessla, iller, mård, och korp får jagas inom område för viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar, om det behövs för att förhindra skada inom anläggningarna den 1 juli-30 juni.

Sammanfattning

Att jaga grävlingar kan vara en utmanande men spännande upplevelse för en jägare. Genom att lära sig om grävlings beteende, använda rätt utrustning och jakttekniker, ha tålamod och vara försiktig och ansvarsfull kan du öka dina chanser att lyckas under jakten. Kom ihåg att jaga alltid på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med gällande lagar och regler.